Deckarliv.

Just nu läser jag en svensk deckare. Min kollegas sambos brors sambo är svensk och ibland får jag lite lektyr. Inga böcker jag skulle köpa själv men jag tänker att läsa något är bättre än att inte läsa alls.

Det är lagom krångligt att läsa en deckare. Det är framför allt en bok som inte kräver speciellt mycket koncentration (för den lilla koncentration jag har används upp av att jobba heltid med konstant sömnbrist). Igår kväll, när jag låg och läste på soffan, gick det dock upp för mig varför jag inte blir speciellt intellektuellt stimulerad av att läsa en deckare. Även om just de här författarna har ett rikt språk, intressanta karaktärer och en spännande historia så har jag långtråkigt. Emellanåt är personbeskrivningarna många och detaljerade för att snabbt driva historien framåt. Och det är precis det som får mig att tycka det är tjatigt att läsa deckare.

För jag vill komma åt språket, jag vill känna formen, jag vill ryckas med i orden, jag vill andas texten. Då blir det intressant. Jag vill kunna känna meningarna i min kropp.

Det är precis en sådan bok jag försöker skriva. En roman som äter mig inifrån. På franska. Jag har inte bråttom. Och är inte pretentiös.

Nämen!

Jag kommer tillbaka verkar det som. På samma ställe. Hoppas du gör det med.

Märker att denna ventilationstrumma är rätt ett tag till. Det blev tomt utan regelbunden propaganda. Jag som trodde att den hade spelat ut sin roll för mig, men icke. Så det har faktiskt bara varit en längre paus sedan mitt senaste inlägg där jag basunerade ut att jag kanske skulle vakna i nya former. Jag fortsätter således att vaka över min själ och fransk-svensk-ungersk kroppsgymnastik i bloggform. Det hör väl till att vela fram och tillbaka.

Och de stora ambitionerna att uttrycka sig i nya former, tja, en kan inte göra allt på samma gång. En sak i taget. Var sak har sin tid. Brukar jag säga till mig själv. Så därför blir jag kvar här en runda till. Men varvat med lite nytt innehåll.

Nedan följer ett smakprov ur ett nytt projekt jag har börjat jobba med. Jag lämnar skärmen och ger mig ut med poesin på stan...

Klicka på bilden så kommer den upp i ett nytt större fönster. Eller använd ett förstoringsglas.

Rue Saintonge, 75003 Paris. Foto av Stéphane Coulaud.

S:t Lars Kyrkogata, Falkenberg.

Rue Payenne, 75003 Paris. Foto av Stéphane Coulaud.

Goda ting kommer om 3.

Under 33 dagar skriver jag brev i 33 minuter till Sophie Calle.

Till dess får ni 3 presentbord med 33-årspresenter.

de gröna

de blå

de rosa

Bröllopsbud eller work in progress

Plaça Sant Jaume

attendre. rencontrer

s’attendre = se rencontrer

joie. bonheur qui monte

qui s’éclate

ciel – bleu - blanc - cumulus.

belles chaussures rencontrent fleurs émotifs sur veste.

(touristes curieux cherchent désespérément robe blanche)

hallelujah

it’s raining men

amen,it’s raining men

hallelujah

cri de joie, tempete d’applaudissement

bouches magnétiques avec yeux remplis

les seigneurs des anneaux

qui pleure, qui sourit, qui règne

pétales de riz : pluie de roses.

Vive Les Mariés!

Bröllopsinspiration uppsökt den 18 mars i Barcelona. Leve Thierry och Ricard!
Den 23 april 2013 röstade franska parlamentet igenom lagen om samkönade äktenskap. Ett steg närmare kärleksfull jämställdhet med samma juridiska rättigheter för alla. Vive la France!

Jag står för övrigt till ert förfogande för äktenskapsliknande poesi.